sa har man torkat upp efter tva riktigt sura dagar av oupphorligt regnande - igar torsdag fran Bogate en liten by utmed landsvagen mellan Przasnysz (forsok att uttala det far ni se hur polskan later) och Maków (ó som i svenskt o) bara 12 km men pa huvudvag 57 med mycket snabb och tung trafik - ser man inte upp dvs vander sig om vid mote med langtradare sa far man allt i ansiktet. En gang aldrig mer. Annars borjade dagen tidigt i Szczytno (prova den tungvrickningen: forst ett svenskt brett sk/sj/stj-ljud sen cz som i Chicago och glom inte att y uttalas i, nu ar du klar att vricka tungan) med frukost pa rummet halv sex och bussen mot Chorzele fore sju. I C, slutade jag vandringen i april men pga regnet lat jag bussen ta mig forst till nasta stad Przasnysz (forsok igen, det gar lattare ju fler ganger man testa uttalet..) och atta km ytterligare till detta Bogate. Avhoppad pa trottoaren framfor en stor vacker skolbyggnad kom ett Niagara over mig och jag rusade in i busskurens betongmorker for att kranga pa mig regnbyxor och skynket. Hur det gick sen kommer i nasta avsnitt. Klockan ar strax lordag. Dagens narmare 30 km har dock fort mig anda till Pultusk dar man kan bo och ata pa ett riktigt prestigestalle till vandrarhemspris: Dom Polonii Zamek eller Slottet Polska Huset, ett under 80-talet helt ateruppbyggt biskopspalats. Lordagen kommer att ga at till att torka upp alla sura klader, har en varmeflakt pa rummet. Om det nu racker. Har ca 30 mil bakom mig och nza 35 mil framfor fram till ukrainska gransen. Cannot wait.